Tracys perspektive

Jag sa hejdå till min mamma pappa och min lillasyster Sofie, innan jag gick iväg för att lämna min resväska. När jag gort det så gick jag längre bort in i flygplatsen för att gå igenom metaldetektorna, jag brukade alltid vara lite smårädd innan jag gick igenom dom för när jag var liten så pep det en gång för att jag hade mina örhängen på mig. Alla kollade ju då på mig och jag börgade att gråta. Men allt gick bra det börgade inte pipa som tur var. Jag fortsatte längre fram och såg på skärmen att mitt flyg inte skulle åka förens om två timmar så jag bestämmde mig för att köpa något att äta för jag var rätt så hungrig. Jag köpte en sandwhits (stav) och en coka coola. Sedan satte jag mig ner vid ett bort, som var runt med tre stycken stolar till. Och tog upp min nya iphone 5, och kollade om någonting hade hänt. jah hade fått ett sms från mamma, jag tryckte upp det och såg att det stog:

"Hur går det gumman"

jag svarade snappt

" Det går bra mamma var inte orolig, jag är ju 17 år!" Jag fick ett snappt svar tillbaka:

" Förlåt med det är så att du växer gö upp så snappt."

Jag visste inte vad jag skulle svara på¨det så jag lät bli att svara alltså.

EN TIMMA SENARE

Nu satt jag äntligen på flyget till London, jag kände att jag blev nervös i hela kroppen. Det komm upp massor av frågor i mitt huvud som tex Hur kommer dethär att gå, kommer jag att överleva stjälv i hela tre månader. Skärp dig nu, såklart att du klarar dig.

På vägen till London satt jag gämte en äldre man som kanske var i 50 årtåldern, på vägen ner hade vi pratat ganska mycket, som tex vart jag kom från och vad jag skulle göra i London alldeles stjälv. jag hade sakt att jag skulle sommarjobba på ett kafe som hette "Kafe Rosie". Efter en cirka en halvtimma så ropade dom ut ur högtalarna att det var 10 minuter till landning och att vi skulle sätta på oss våra säkerhets bälten. Man kände att man börgade åka sakta neråt, för att det kitlade i magen ibland.

10 MINUTER SENARE

Vi hade nu landat och jag gick runt och letade äfter min resväska, den var svart med någon råsa rand på. Men efter tio minuters letande hittade jag min väska och kick ujt till taxina, och väntade på att en blev ledig. Efter en stunds väntande så kom en taxi fram till mig och frågade:

"You want a ride?"

" Yes" sa jag lite stålt, och fick hjälp med väskan in i bilen. Sedan frågade hon:

"Where are you going?"

Jag tog fram en liten ihopvikt papperslapp ur min lilla handväska och visane den för henne, det stog "Newman st". Det tog cirka 5 minuter innan jag komm på att jag skulle messa mamma när jag var framme, så jag tog upp min mobil och skrev:

" jag är framme nu, och du hade rätt det räcker att vara här en halvtimma innan man älskar det."

Jag fick ett snappt svar tillbaka,

" Jag visste att du skulle älska det och hur mår du os å vidare"

"Mår bara fint fint, här i London hur har du det hemma i Borås då?"

" ja mår också bra, och din pappa och Sofie hälsar."

"Då hälsar jag väll tillbaka då."

" Ok men vi hörs senare har det så bra nu gumman hejdå."

"Hejdå."

När jag lakt ner mobilen i fickan igen så märkte jag att vi nästan var framme, så jag börgade plocka iånig det jag hade tat upp och satt nu och väntade på att vi skulle vara framme.

Vi var nu äntligen framme och damen som hade kört mig sa:

"Hope you will like it here!!!!!"

"I already do it," sa jag och log stort å betalade för skusen.

Jag gick in till huset eller hotellet jah skulle bo i under sommaren och bad om min nyckel och gick sedan upp till mitt rum. jag bodde på våning sju rumm 53, jag försökte memorera det i huvudet, när jag kommit upp till våning sju så klev jag ut och såg 4 stycken dörrar på vardera sida. Dom var brun, träfärgade ovh med en liten guldaktig skylt på väggen jämte med nummeret på. Min var andra dörren till höger.

jag gick fram till dörren och låste upp, jag komm in i en smal lietn hall, och tog av mig skorna och stägde sedan dörren äfter mig. Hängde sedan av mig min jacka som jag hade haft på mig och gick in i lägenheten. Jag hade betalatt rätt så mycket för den så jag förvänntade mig att det skulle vara hyfsat mordent. Det var mycke snyggare en vad jag tengt mig. När man komm ut till tv rummet dom låg rakt fram så g jag en fin liten vit soffa för 4 pers. Och ett litet vitt bord till. Med en rätt så stor och glansig tv bänk , med en stor tv påsom jag skansade att det var 46 tum. Bänken var vit. Rakt fram fanns det stora fönster från tak till gålv, framför mig. Jag vände mig åt höger och såg 2 stycken dörrar somm ledde till toalett och såvrum. Jag gick in i dörren längst till höger och komm in till ett hypermordänt badrum. En rätt så stor duch (stav) en toalett på höger om dörren och på vänstersidan ett vitt fint handfat. Det låg en lila aktig rund matta på golvet som jag tyckte var så söt att jag tog ett kort på den  med mobilen. Jag gick ut ur badrummet och in till sovrummet, det fanns en stor och f in dubbelsäng mitt på gålvet mot en vägg. Om vänster fanns det ett litet vitt skriv bord och gämte sängen till vänster fanns det en jättestor gaderob. Jäg tänkte att man nästan kunde sova där inne med kom på att det inte skulle vara så bekvämt. Jag gick ut ur sovrummet och stägde äfter mig.

Jag gick nu rakt fram till en trappa åt vänster jag gick upp och komm fram till ett litet fint kök. med ett litet runt bord med 3 barstolar till mitt på golvet. Och en sak jag gillade mycke var att det var ett staket gämte trappan så att man kunde se ut över tvrummet. jag gick ner för trappan och fram till min väska och tog med den in till sivrummet och börgade lasta in det i gaderoben.

När jag sedan var klar mde det så tog jag upp några krämer tandbortse tandkräm och gick och ställde in det i badrummet. När jag nästan var klar så kände  jag att min mage börgade kurra jättehökt så att nu kommer sägert grannarna upp och säger kan du vara lite tyst där uppe. Så jag gick upp för trappan till köket och öppnade kylskåpet och såg att det var tomt. Jag måste ju handla maten stjälv dummer sa jag till mig stjälv.

Jag gick sedan ner igen och till utterdörren och tog på mig mina vita converse men nu kanske dom var mera bruna än vita, men aja. Jag tog på mig min svarta skinjacka och gick ut och låste dörren efter mig.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Då har vi första kapitlet här hoppas ni tyckte om det och vill fortsätta läsa, jag jag kanske slutade lite konstigt men måste värkligen sova nu klockan är gu 01:56. Men som ni märkte så lärde ni känna henne lite och hur det såg ut hos henne nu, men killarna kommer kanske inte i förens 3 eller 4 kapitlet.

Kram: Mathilda.

 

Emilia

1 april 2013 11:10

Du har bara skrivit en del men älskar den redan, så meera meera!!!!!

One DirectionNovell

2 april 2013 00:18

Tack, och jag ska skriva mera kapitel 2 kommer nog upp idag tror jag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ni kommer nog inte att gilla detta men jag har tängt att jag nog ska sluta blogg på denna bloggen. DEt är inga som läser och jag har inen lust att skrivamera så dethär blir det sissta på denna bloggen om jag inte kanske kommer tillbaka om några månad...

Ska jag värkligen ge bort mitt nummer till en helt främmling, eller jag tyckte jag kände igen han. Hans brunaktiga hår tror jag som var ganska långt men ändå lite krullit. Tror han hade grönaktiga ögon eller så var det blåa nej det var gröna. Han var...

-You know what? We're moving, and I want you to go in and check it out for about half an hour. Are you with me? -Please, can you breathe a little, and of course I'm with and check out the house. About a half hour did you say? -Yes, can you come t...

Du kan nu sätta på musiken!!! -I hate you, sa jag och sprang där ifrån, gråtandes. Hur kunde han gort något sådant mot mig. Vi hade varit tillsammans i ett helt år och nu så plötsligt, är han otrogen mot mig. Ja kan inte bara inte fatta det. ...

Efter cirka fem minuter hade jag kommit till en park. Men som lite otur, så skulle jag stjälvklart gå in i en persorn. -Ohh, I´m so sorry, sa en ganska så mörk röst, som antagligen var en kille Han sträckte ner sin hand, jag tog tacksamt imot d...